Hoppa till huvudinnehåll

    Årets fem

    Vad räknas som storhelg?

    Jul, nyår, påsk och midsommar. Arbetar du under dessa dagar kan du ha rätt till storhelgstillägg — en högre ersättning än vanligt OB.

    Snabbkort

    Kort svar

    Storhelg är jul, nyår, påsk och midsommar. Arbetar du under dessa dagar ger de flesta kollektivavtal en förhöjd ersättning som kallas storhelgstillägg eller storhelgs-OB.

    Storhelgstillägget är högre än vanligt OB-tillägg. Exakt hur mycket du får, och exakt när storhelgen börjar och slutar, står i ditt kollektivavtal — det varierar mellan avtalsområden och omförhandlas med jämna mellanrum.

    De fyra storhelgerna

    Julhelgen

    Dagar: Julafton (24 dec), juldagen (25 dec) och annandag jul (26 dec)

    Den storhelg som berör flest anställda, eftersom bemanningen inom vård, handel och transport är hög under julen.

    Nyårshelgen

    Dagar: Nyårsafton (31 dec) och nyårsdagen (1 jan)

    Observera att trettondagshelgen — trettondagsafton och trettondedag jul — normalt inte räknas som storhelg, trots att trettondedag jul är röd dag.

    Påskhelgen

    Dagar: Långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk

    Påsken är den storhelg som omfattar flest sammanhängande dagar, eftersom hela helgen från långfredag till annandag påsk räknas.

    Midsommarhelgen

    Dagar: Midsommarafton, midsommardagen och söndagen efter midsommar

    Midsommar är den enda storhelgen som alltid infaller på samma veckodagar, eftersom midsommarafton alltid är en fredag.

    Vad räknas inte som storhelg?

    En vanlig missuppfattning är att alla röda dagar är storhelg. Så är det inte. Följande dagar är röda dagar men ger normalt inte storhelgstillägg:

    • Trettondagsafton och trettondedag jul
    • Kristi himmelsfärdsdag
    • Pingstafton och pingstdagen
    • Första maj
    • Sveriges nationaldag
    • Alla helgons dag (undantag: anställda inom Svenska kyrkan sedan 2022)

    På dessa dagar kan du i stället ha rätt till vanligt helg-OB. Kontrollera ditt kollektivavtal.

    Skillnaden mellan storhelg, röd dag och afton

    De tre begreppen beskriver olika saker och styrs av olika regelverk, vilket är varför de så ofta blandas ihop:

    Röd dag

    Definieras i lag (SFS 1989:253). Handlar om vilka dagar som är allmänna helgdagar. Säger ingenting om lön.

    Storhelg

    Definieras i kollektivavtal, inte i lag. Handlar om ersättning för den som faktiskt arbetar. Omfattar även dagar som inte är röda, till exempel julafton och nyårsafton.

    Afton

    Dagen före en högtid. Ingen afton är röd dag, men midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med söndag enligt semesterlagen 3a § och får inte dras av som semesterdagar. Läs mer om aftnar.

    Så tar du reda på vad du har rätt till

    Eftersom storhelgstillägg regleras i kollektivavtal och inte i lag finns det inget enskilt belopp som gäller alla. Så här tar du reda på vad som gäller för just dig:

    1. Ta reda på vilket kollektivavtal som gäller

    Avtalet framgår normalt av ditt anställningsavtal eller lönebesked. Är du osäker kan din arbetsgivare eller ditt fackförbund svara. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal ska villkoren för helgersättning i stället stå i ditt anställningsavtal.

    2. Kontrollera när storhelgen börjar och slutar

    Det här är den vanligaste källan till missförstånd. Storhelgen börjar sällan vid midnatt — i många avtal startar den redan under eftermiddagen eller kvällen dagen innan, exempelvis klockan 18 på dagen före julafton. Ett kvällspass kan därför omfattas även om själva helgdagen inte har börjat.

    3. Kontrollera hur tillägget beräknas

    Vissa avtal anger storhelgstillägget som ett fast krontal per timme, andra som en procentsats av månadslönen. Det påverkar hur mycket ett pass faktiskt är värt, särskilt vid deltid.

    4. Kom ihåg att ledighet och ersättning är olika frågor

    Storhelgstillägg handlar om ersättning till den som arbetar. Om du i stället är ledig är det semesterlagen och ditt avtal som styr — och för julafton, midsommarafton och nyårsafton gäller att de inte får dras av som semesterdagar.

    Källor

    Storhelgstillägg regleras i kollektivavtal, inte i lag. Den här sidan beskriver vad som normalt gäller — ditt eget avtal är alltid det som avgör. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal ska villkoren framgå av ditt anställningsavtal.

    Relaterad läsning