Julhelgen
Dagar: Julafton (24 dec), juldagen (25 dec) och annandag jul (26 dec)
Den storhelg som berör flest anställda, eftersom bemanningen inom vård, handel och transport är hög under julen.
Årets fem
Jul, nyår, påsk och midsommar. Arbetar du under dessa dagar kan du ha rätt till storhelgstillägg — en högre ersättning än vanligt OB.
Storhelg är jul, nyår, påsk och midsommar. Arbetar du under dessa dagar ger de flesta kollektivavtal en förhöjd ersättning som kallas storhelgstillägg eller storhelgs-OB.
Storhelgstillägget är högre än vanligt OB-tillägg. Exakt hur mycket du får, och exakt när storhelgen börjar och slutar, står i ditt kollektivavtal — det varierar mellan avtalsområden och omförhandlas med jämna mellanrum.
Dagar: Julafton (24 dec), juldagen (25 dec) och annandag jul (26 dec)
Den storhelg som berör flest anställda, eftersom bemanningen inom vård, handel och transport är hög under julen.
Dagar: Nyårsafton (31 dec) och nyårsdagen (1 jan)
Observera att trettondagshelgen — trettondagsafton och trettondedag jul — normalt inte räknas som storhelg, trots att trettondedag jul är röd dag.
Dagar: Långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk
Påsken är den storhelg som omfattar flest sammanhängande dagar, eftersom hela helgen från långfredag till annandag påsk räknas.
Dagar: Midsommarafton, midsommardagen och söndagen efter midsommar
Midsommar är den enda storhelgen som alltid infaller på samma veckodagar, eftersom midsommarafton alltid är en fredag.
En vanlig missuppfattning är att alla röda dagar är storhelg. Så är det inte. Följande dagar är röda dagar men ger normalt inte storhelgstillägg:
På dessa dagar kan du i stället ha rätt till vanligt helg-OB. Kontrollera ditt kollektivavtal.
De tre begreppen beskriver olika saker och styrs av olika regelverk, vilket är varför de så ofta blandas ihop:
Definieras i lag (SFS 1989:253). Handlar om vilka dagar som är allmänna helgdagar. Säger ingenting om lön.
Definieras i kollektivavtal, inte i lag. Handlar om ersättning för den som faktiskt arbetar. Omfattar även dagar som inte är röda, till exempel julafton och nyårsafton.
Dagen före en högtid. Ingen afton är röd dag, men midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med söndag enligt semesterlagen 3a § och får inte dras av som semesterdagar. Läs mer om aftnar.
Eftersom storhelgstillägg regleras i kollektivavtal och inte i lag finns det inget enskilt belopp som gäller alla. Så här tar du reda på vad som gäller för just dig:
Avtalet framgår normalt av ditt anställningsavtal eller lönebesked. Är du osäker kan din arbetsgivare eller ditt fackförbund svara. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal ska villkoren för helgersättning i stället stå i ditt anställningsavtal.
Det här är den vanligaste källan till missförstånd. Storhelgen börjar sällan vid midnatt — i många avtal startar den redan under eftermiddagen eller kvällen dagen innan, exempelvis klockan 18 på dagen före julafton. Ett kvällspass kan därför omfattas även om själva helgdagen inte har börjat.
Vissa avtal anger storhelgstillägget som ett fast krontal per timme, andra som en procentsats av månadslönen. Det påverkar hur mycket ett pass faktiskt är värt, särskilt vid deltid.
Storhelgstillägg handlar om ersättning till den som arbetar. Om du i stället är ledig är det semesterlagen och ditt avtal som styr — och för julafton, midsommarafton och nyårsafton gäller att de inte får dras av som semesterdagar.
Storhelgstillägg regleras i kollektivavtal, inte i lag. Den här sidan beskriver vad som normalt gäller — ditt eget avtal är alltid det som avgör. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal ska villkoren framgå av ditt anställningsavtal.